Samordning

Samordning är en viktig del av vård- och stöd för personer med psykossjukdom. En organisationsmodell för samordning som har stöd i forskning kallas Assertive Community Treatment (ACT). Den arbetsmetod eller det behandlingsprogram som har visat bäst effekt för personer med svårare psykisk sjukdom att återhämta sig och undvika återfall i sjukdom utgår ifrån denna modell. I Sverige har metoden/programmet varit känd under olika namn såsom Integrerad Psykiatri, Vård- och stödsamordning, Case Management- och resursgruppsarbete med fler.

Arbetssättet i metoden/programmet utgår ifrån att personer med svårare psykisk sjukdom ofta har behov av insatser från flera olika aktörer såsom socialtjänst, försäkringskassa, primärvård och psykiatri. Att det därför är viktigt med någon som kan samordna insatserna och säkerställa att alla aktörer arbetar mot individens uppsatta mål. Personalen som får denna funktion kallas ofta för Case Manager eller samordnare. De har i uppdrag att säkerställa att brukaren får de insatser som hen är i behov av. Case Managern/samordnaren arbetar strukturerat och ofta manualbaserat med utredning, vårdplan och uppföljning men också med att ge stöd och psykopedagogiska insatser. Man arbetar hela tiden aktivt för att förbättra brukaren och de närståendes förmåga att klara av stress och lösa problem. Grunden är att den drabbade själv styr, med stöd av sin Case Manager/samordnare, över sin behandling och viktiga personer i hens sociala nätverk deltar aktivt. Utifrån individens behov tas även andra yrkesfunktioner in, tex psykolog för KBT-behandling. Du hittar information om och manualer för detta arbetssätt under verktyg till höger (Arbetsbok – Resursgrupps ACT, Manual Case Management och Resursgruppsarbete, Manual F-ACT etc.).

Intensiv Case Management enligt ACT-modellen

Personer som ofta återfaller, avbryter kontakt med vård och omsorg är särskilt utsatta vilket ställer ökade krav på att psykiatrin och socialtjänsten arbetar intensivt tillsammans i ett tvärprofessionellt team som kan göra akuta insatser i hemmet, arbeta uppsökande och aktivt för att bygga en relation med brukaren. Arbetssättet kallas Intensiv Case Management enligt ACT modellen. Även personer med ett samtidigt missbruk eller beroende behöver detta särskilt intensiva arbetssätt. ACT står för Assertive Community Treatment och är en organiseringsmodell. Resursgrupps ACT (R-ACT) och Flexibel ACT (F-ACT) utgår ifrån denna modell. Till höger hittar du manualer och mer information.

Vårdplan och Krisplan

Vårdplanen eller den samordnade individuella planen utgör grunden för behandling och stöd. En viktig del i arbetet är att skapa en god och förtroendefull relation till brukaren och dennes anhöriga. Ett nära samarbete präglat av respekt och lyhördhet är ofta det som kan vara avgörande i perioder av försämring. Under perioder kan personer med psykossjudkom vara så pass svårt sjuka att det är svårt att nå fram till personen. Att tillsammans ha skapat en krisplan kan medverka till att brukaren kan vara delaktig till viss del trots att hen är så pass sjuk att hen behöver vårdas med tvång. Genom att prata om och skriva ner personens tidiga tecken på insjuknande och vad var och en ska göra när dessa upptäcks kan man tillexempel undvika behov av slutenvård. Även närstående ska involveras i krisplanen. Krisplanen ska vara tillgänglig för alla som kan tänkas möta personen när hen försämras i sin sjukdom. Såsom psykiatrisk akutmottagning, psykiatriska öppenvården och slutenvården, närstående, stödboenden, boendestödjare och andra. Till höger i manualerna för Resursgrupps-ACT och Case Management och resursgruppsarbete finns verktyg för att arbeta strukturerat med vårdplan och krisplan. Till höger finns också information och verktyg för att arbeta med SIP (samordnad individuell plan).