Ordlista

Förkortningar och krångliga begrepp inom psykiatrin

Psykiatrin innehåller som så många andra områden interna förkortningar och krångliga begrepp. Här försöker vi reda ut en del av dem. Klicka på plustecknet framför varje förkortning eller begrepp för en förklaring på vad termen betyder.

ACT, Assertive Community Treatment

Genom ett aktivt uppsökande arbetssätt besöker behandlingsteamet patienterna i hemmet och erbjuder heltäckande sjukvårdande och sociala insatser. Ska inte förväxlas med ACT, Acceptance and Commitment Therapy.

ACT, Acceptance and Commitment Therapy

En ny form av kognitiv beteendeterapi, KBT. Terapiformen är en del av den så kallade ”tredje vågens beteendeterapi” vilken kännetecknas av fokus på psykologiska fenomens funktion och den kontext de sker i.

BMI, Body Mass Index

Ett mått på förhållandet mellan vikt och längd.

CAN, Camberwell Assessment of Need

CAN-skalan är ett instrument för att bedöma en vårdtagares aktuella behovsstatus inom ett antal olika områden och belyser vilka behov som är tillgodosedda och vilka behov som behöver åtgärdas. CAN ger en bild av vårdtagarens aktuella situation och vilka institutioner, vårdgivare och andra personer som finns med i processen.

CM, Case Management

En rad olika modeller för Case Management (CM) har utvecklats, mindre intensiv CM, intensiv CM och ACT (Assertive Community Treatment). Gemensamt är att en utsedd person, Case Managern, har ett individuellt ansvar att samordna, planera, organisera och utvärdera insatserna kring brukaren.

DUP, Duration of Unprotected Psychosis

Tiden från symptomdebut till diagnos.

ECT, Electroconvulsive Therapy

Behandlingsform där epileptisk aktivitet i hjärnan framkallas genom elektrisk stimulering.

Delat beslutsfattande (Shared Decision Making)

Delat beslutsfattande är när en brukare och vård-/omsorgspersonal tillsammans kommer överens om hur nästa steg i behandlingen eller det sociala stödet ska utformas.

Enhet

I rapporten avser enhet slutenvårdsavdelning (avdelning som erbjuder heldygnsvård), öppenvårdsmottagning, kombinerad öppen/slutenvårdsavdelning eller avdelning för dagvård.

ESL, Ett Självständigt Liv

Ett utbildningsprogram vid framförallt schizofreni, där kunskap och behandling ges samtidigt. Metoden bygger på kognitiv beteendeterapi.

Evidens

På vetenskapligt sätt insamlade belägg för eller emot ett antagande.

Familjeinterventioner

Åtgärder som syftar till att minska stressen inom familjen och förebygga återfall. Det kan handla om information, problemlösning och träning i kommunikation. Målet är även att uppnå ett bra samarbete med familj och närstående.

FoU, forskning och Utveckling

I riktlinjerna har vissa åtgärder status ”FoU” vilket står för forskning och utveckling. Det innebär att det saknas vetenskapligt underlag eller att underlaget är bristfälligt eller motstridigt och att pågående eller kommande forskning kan tillföra relevant kunskap. Åtgärden ska bara erbjudas inom ramen för FoU.

GAF, Global Assessment of Function

Global funktionsskala som skattar patientens symtom och funktion.

GAP-analys

Ett arbetssätt där man jämför nuvarande läge med önskvärt läge, GAP står för gapet mellan dessa två lägen. I GAP-analysen utarbetar man också strategier för att nå det önskade läget.

GAS, Goal Attainment Scaling

En metod för att beskriva, granska och systematiskt utvärdera mål. Med hjälp av GAS kan under- och överprestationer konkretiseras. GAS är klientcentrerad och kan användas mångprofessionellt.

HSL, Hälso- och sjukvårdslagen

Utgör grunden för verksamheten i sjukvård. Den reglerar åtgärder för att medicinskt förebygga, utreda och behandla sjukdomar och skador.

Implementering

Implementering avser de procedurer som används för att införa nya metoder i en ordinarie verksamhet och som säkerställer att metoderna används så som det var avsett och med varaktighet. (Socialstyrelsen, ISBN 978-91-87169-37-3 )

IMR, Illness Management and Recovery

Ett utbildningsprogram för den som har en psykisk sjukdom. IMR utgår från personens egna mål och innehåller fem delar: utbildning om sjukdomen och dess behandling, strategier för att bättre kunna medverka i behandlingen, planering för att förebygga återfall, strategier för att hantera stress och kvarstående symtom och social färdighetsträning. Utbildningsprogrammet genomförs enskilt eller i grupp.

Insats

De metoder, modeller och rehabiliteringsinsatser som rekommenderas i riktlinjerna. Med samma betydelse används också begreppet ”Åtgärder”.

IPS, Individual Placement and Support

Ett yrkesinriktat rehabiliteringsprogram där målet är att individen skall få ett arbete utifrån egna önskemål och behov, förmåga och erfarenhet. Individen ska ha tillgång till stöd och uppföljning under hela processen.

IPT-k, Integrerad Psykologisk Terapi-kognitiv träning

IPT-k är ett träningsprogram i grupp som är speciellt utformat för patienter med allvarliga kognitiva funktionsnedsättningar.

IPULS

Institutet för professionell utveckling av läkare i Sverige.

LSS, Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade

Syftet med lagen är att människor med funktionsnedsättningar ska få det stöd som behövs för att kunna leva ett så självständigt liv som möjligt.

KBT, kognitiv beteendeterapi

Kognitiv beteendeterapi, KBT, går ut på att man ska må och fungera bättre genom att förändra sitt beteende och sin uppfattning om sig själv och sin omgivning.

Krisinterventioner

Krisintervention innebär att personen och dennes närstående erbjuds vårdåtgärder i hemmet under akut fas av sjukdomen.

Krisplan

För att undvika att återinsjukna är det viktigt att personen och behandlaren tillsammans går igenom vilka tidiga tecken som brukar uppträda vid försämring. I en krisplan skriver man ner dessa tidiga tecken på återinsjuknande men också tydligt vad vård och omsorg ska erbjuda för insatser när tidiga tecken uppträder. Även närstående behöver involveras i krisplanen.

Kvalitetsregister

I ett kvalitetsregister samlas information om en viss sjukdom eller behandling. Syftet är att förbättra vården genom att utvärdera.

LRV, Lagen om Rättpsykiatrisk Vård

Om en person begår ett brott men bedöms ha lidit av en allvarlig psykisk störning när brottet begicks döms hen till vård enligt denna lag istället för fängelse. Läs mer

LPT, Lagen om Psykiatrisk Tvångsvård

En person som har en allvarlig psykisk störning kan tvingas att bli vårdad mot sin vilja med så kallad psykiatrisk tvångsvård. Läs mer

LVM, Lagen om vård för missbrukare

I vissa fall är en tvångslag som kompletterar Socialtjänstlagen. Lagen möjliggör tvångsvård av vuxna missbrukare efter beslut av förvaltningsrätten.

LVU, Lag med särskilda bestämmelser om vård av unga

lagen reglerar tvångsomhändertagande av unga under 18 år och i vissa fall upp till 20 år.

Metiskonceptet

METIS är ett statligt projekt för att åtgärdabrister i den teoretiska utbildningen av ST-läkare i psykiatri. Projektet är organiserat under IPULS. METIS ska samordna ett strukturerat teoretisk utbud som ska komma alla ST-läkare i psykiatri till godo.

MI, Motovational Interviewing

Motiverande samtal (svensk översättning) är en på samarbete grundad, personcentrerad form av vägledning för att framkalla och stärka motivation till förändring.

NEP, Neuropsykiatri

Benämning på vissa områden av psykiatrin där symtombilderna bedöms ha sin orsak i genetisk eller hjärnskada innan födseln. I Sverige används begreppet mot en grupp diagnoser som vanligen ställs under barndomsåren, exempelvis ADHD, autism, Aspergers syndrom och Tourettes syndrom. Dessa diagnoser kallas i Sverige ofta för neuropsykiatriska funktionsnedsättningar.

Nationella riktlinjer

Nationella riktlinjer, NR, tas fram av Socialstyrelsen. Riktlinjerna ska vara ett stöd vid prioriteringar och ge vägledning om vilka behandlingar och metoder som olika verksamheter i vård och omsorg bör satsa resurser på.

PTP, Praktisk tjänstgöring för psykolog

Psykolog som fullgjort sin utbildning och som arbetar ett år under handledning innan legitimation utfärdas.

PDSA, Plan-Do-Study-Act

PDSA-cykeln används för att testa och introducera förändringar. Cykeln ger svar på frågan om en förändring är en förbättring.

PO, Personligt ombud

Ett stöd för personer med psykisk funktionsnedsättning. Personligt ombud arbetar fristående från myndigheter och vårdgivare och är en frivillig och kostnadsfri verksamhet. Personligt ombud finns i många av landets kommuner.

SoL, Socialtjänstlagen

Utgör grunden för socialtjänstens verksamhet. Lagen ska främja människors ekonomiska och sociala trygghet, eftersträva jämlikhet i levnadsvillkor och medborgarnas aktiva deltagande i samhällslivet.

Processledare

Projektet Bättre psykosvård har haft totalt 14 regionala processledare, personer som arbetat regionalt för att stödja implementeringen av de nationella riktlinjerna ute på enheterna.

Programtrogenhet

Hög programtrogenhet innebär att åtgärden tillämpas fullt ut som metoden eller manualen föreskriver. Låg programtrogenhet innebär att man använder delar av eller gör en egen tolkning av metoden.

Psykosociala insatser

Psykosociala insatser fokuserar på psykologiska och sociala faktorer snarare än biologiska faktorer. Exempel på psykosociala insatser är terapi, utbildning och boende medan läkemedel inte innefattas i de psykosociala insatserna.

Psykisk ohälsa

Används i dag ofta som en övergripande term som täcker både psykiska besvär och psykisk sjukdom. (Källa: Sveriges kommuner och landsting, SKL)

Samsjuklighet

Samsjuklighet innebär att man har två eller flera sjukdomstillstånd samtidigt.

SIP, Samordnad individuell plan

Samordnad individuell plan, SIP, ska upprättas tillsammans med brukare om insatser från både socialtjänst och hälso- och sjukvård behöver samordnas. Läs mer:

Regler och rättigheter – 1177

SIP – Uppdrag psykisk hälsa

Social färdighetsträning

Social färdighetsträning handlar om att träna sociala färdigheter som kommunikation och att relatera till andra. Syftet är att stärka social kompetens vilket även kan skapa bra kontakter med vården och stödfunktioner.

Subspecialiserade

En enhet med specialkompetens i t.ex. psykos, vars huvudsakliga uppdrag är arbete med patienter med psykossjukdom.

Åtgärd

De metoder, modeller och rehabiliteringsinsatser som rekommenderas i riktlinjerna. Med samma betydelse används också begreppet ”Insatser”.