Om schizofreni och psykos


Psykos kännetecknas av förvrängd upplevelse av omvärlden, svårighet att tolka intryck och bedöma trovärdighet. Gränsen mellan det egna jaget och världen runt omkring blir otydlig. En person med psykos kan se, höra och uppleva företeelser som inte är verkliga. Det kallas då för hallucinationer. Det är också vanligt med olika former av vanföreställningar. Exempelvis kan en person med psykos känna sig styrd eller övervakad utan att vara det. Dessa upplevelser är ofta skrämmande och ångestfyllda.

Schizofreni är den vanligaste psykossjukdomen. Den drabbar ca 0,8 % av befolkningen och många insjuknar tidigt i livet. Vid schizofreni behöver man ofta få samordnat stöd och behandling för att förebygga återfall i psykos samt för att hantera kvarstående problem. Personens känsloliv, vilja, uppmärksamhet och relationer påverkas ofta i varierande grad. Den som insjuknar får också ofta problem med minnet, att ta initiativ, planera sin tid och slutföra sysslor. Beroende på omgivningen och hur omfattande problemen är behöver personer med schizofreni olika slags hjälp och stöd.

Riskfaktorer

Som vid de flesta psykossjukdomar finns en stark ärftlig komponent kring schizofreni. Heritabilitet (ärftlighet) förklarar ungefär 70 procent av sjukdomen. Andra riskfaktorer för schizofreni och liknande tillstånd kan till exempel vara påverkan på fostret under graviditeten, förlossningskomplikationer, THC-bruk (cannabis, hasch, marijuana) samt yttre stresspåverkan som mobbing, migration och en extremt påfrestande livssituation. Riskfaktorer för att insjukna i schizofreni kan utgöra ett direkt orsakssamband men kan även samvariera med risken att insjukna – det vill säga vara ett parallellfenomen.

Olika faser

Schizofreni utvecklas ofta under lång tid. Det kan ta flera år från att de första symptomen kommer till att psykossjukdomen bryter ut. Men det händer också att en psykos utvecklas under bara några veckor eller månader. Det är vanligt att ha tidiga symptom innan psykossjukdomen bryter ut. Det kan ibland vara svårt att förstå vad som händer när symptomen kommer långsamt. Symptomen kan också vara olika starka. Vanligt är en inre oro som inte går att förklara, nedstämdhet, koncentrationssvårigheter, sömnproblem och isolering.

De tidiga symptomen påminner mycket om symptomen som kan komma vid till exempel en depression eller ett ångesttillstånd. Så även om du känner igen dig i de tidiga symptomen behöver det inte betyda att du håller på att utveckla en psykos eller schizofreni.

Ett sätt att beskriva en psykossjukdoms förlopp är att prata om olika faser. Prodromalfas (vid tidiga tecken på sjukdom), akutfas (då man insjuknar), återhämtningsfas och stabil fas/remission.

Behandling

Målet med stöd och behandling är att förebygga återfall i psykos, minska symptom samt att brukaren ska kunna hantera kvarstående problem. Många med schizofreni insjuknar tidigt i livet. Att vara anhörig till någon som drabbas av psykos och/eller psykossjukdom kan få stora konsekvenser. Det är därför viktigt att även anhöriga får vara delaktiga i stöd och behandling. Risken för att drabbas av kroppslig sjukdom som hjärt/kärlsjukdomar och diabetes är högre för personer med psykossjukdom. Hälsofrämjande insatser är därav en mycket viktig del av behandlingen.